Upphandlingslagsändringar 2026 – de viktigaste förändringarna
Finlands upphandlingslag står inför sin största förändring på länge. Regeringen publicerade den 5 februari 2026 sin proposition (RP 2/2026), som redan innan publiceringen skapat mycket diskussion. Reformen medför många ändringar, vilket skapar osäkerhet kring vad som gäller och när förändringarna kommer att träda i kraft. De tre viktigaste ändringarna är: marknadsundersökning vid stora upphandlingar, delade upphandlingar då EU-tröskelvärden överstigs och striktare regler för in-house-upphandlingar. Denna artikel bryter ner dessa ändringar och deras praktiska effekter.
Marknadsundersökning vid upphandlingar över 10 miljoner euro
En av de större nyheterna gäller upphandlingar som överstiger 10 miljoner euro (exklusive moms). Före upphandlingsförfarandet startar måste den upphandlande enheten genomföra antingen en marknadsundersökning eller en bedömning av upphandlingsmodellens lämplighet. Tidigare var marknadsundersökningar och bedömningar av upphandlingsmodell frivilliga och användes sporadiskt. Nu måste upphandlande enheter dokumentera att de har genomfört någon av dessa åtgärder innan upphandlingsförfarandet startar.
Marknadsundersökning eller marknadsdialog innebär att den upphandlande enheten systematiskt samlar in information om marknaden innan upphandlingen genomförs. Detta kan ske genom möten, enkäter, webbinarier eller skriftliga förfrågningar till potentiella leverantörer. Syftet är att upphandlaren ska förstå vad som finns tillgängligt på marknaden, vilka lösningar som existerar och hur kraven bör utformas för att få bästa möjliga konkurrens.
Uppdelning i delar – obligatorisk vid EU-upphandlingar med viktiga undantag
Utöver marknadsundersökningar ställer reformen även nya krav på hur upphandlingar struktureras. Regeringen föreslår att upphandlande enheter som huvudregel ska dela upp upphandlingar i lämpliga delar när värdet överstiger EU-tröskelvärdena. Om upphandlaren väljer att inte dela upp upphandlingen måste den aktivt motivera varför detta inte är lämpligt. Grundade anledningar, samt risker förknippade med uppdelning ger dock upphov för undantag, och skyldigheten gäller inte heller upphandlingar inom ramavtal.
Tanken bakom förändringen är att underlätta för små och medelstora företag (SMF) att delta i stora upphandlingar. Det här betyder också att företag specialiserade i nischer har större chans att vinna delar av stora kontrakt utan att behöva hantera hela projektet. Genom att möjliggöra ett bredare deltagande från SMF kan myndigheterna diversifiera sin leverantörsbas, minska beroendet av enskilda stora leverantörer och potentiellt uppnå bättre valuta för pengarna under avtalens livslängd.
Skyldighet att upphandla på nytt – nytt krav vid ett anbud
Om en upphandlande enhet endast mottar ett enda anbud i ett öppet upphandlingsförfarande som överstiger EU-tröskelvärdena, ska upphandlingen i princip avbrytas och genomföras på nytt. Skyldigheten att genomföra ett nytt anbudsförfarande gäller dock inte om den upphandlande enheten har genomfört en marknadsundersökning eller om enheten har delat upp upphandlingen i delar.
Avvikelse från skyldigheten kan också göras av särskilt vägande skäl, till exempel om upphandlingsföremålet är ovanligt komplext eller om det endast finns ett begränsat utbud av lämpliga leverantörer. Den upphandlande enheten behöver endast ordna ett nytt anbudsförfarande en gång.
I ett europeiskt perspektiv är ett krav på ny upphandling förhållandevis ovanligt och härstammar från de risker som uppstår då endast en leverantör offererar i en upphandling. Kravet säkerställer att upphandlingen får en reell konkurrens. För upphandlare kan detta innebära längre tidsfrister och i viss mån mera arbete.
10-procentsregeln för in-house-upphandlingar
Den nya lagen skärper även kraven för när ett bolag kan anses vara ett s.k. in-house-bolag. En av de viktigaste förändringarna är 10%-gränsen för in-house-upphandlingar.
Nytt är att en upphandlande enhets ägarandel i den anknutna enheten, eller in-house-bolaget, ska vara minst 10 procent för att enheten ska kunna köpa tjänster direkt utan konkurrensutsättning.
Regeringen skriver i propositionen:
"Syftet med den föreslagna ändringen är att på nationell nivå förhindra att ägandet i anknutna enheter delas upp i mycket små andelar, vilket skulle vara problematiskt med tanke på upphandlingslagstiftningen och målen att utnyttja konkurrensen och marknaden."
Ett undantag finns för dotterbolag eller liknande enheter som endast skapats för att leverera en specifik tjänst som krävs enligt lag – eller ett IT-system kopplat till en sådan tjänst. Detta undantag gäller dock bara om enheten omsätter högst en miljon euro per år.
Reformen ger betydande möjligheter för leverantörer då flera upphandlingar som tidigare hanterats in-house kommer ut på marknaden. Branscher som ser de största förändringarna är bland annat kosthållning, städ- och renhållningstjänster, samt IT-tjänster. Samtidigt anser kommuner att de förlorar volymfördelar och expertis, vilket orsakar spänningar.
Så anpassar du dig till upphandlingsreformen 2026
Lagändringarna träder i kraft stegvis. Huvuddelen av lagen är planerad att träda i kraft under våren 2026. Bestämmelserna om uppdelning av upphandlingar och skyldigheten att avbryta upphandlingen vid endast ett anbud träder i kraft den 1 oktober 2026. Kravet på 10 procent minimiinnehav i anknutna enheter tillämpas från och med den 1 juli 2027.
I och med förändringarna i upphandlingslagen bör både upphandlande enheter och leverantörer se över sina strategier. Förändringarna skapar både utmaningar och nya möjligheter. För att se över dina möjligheter kan du vara i kontakt med oss på DKCO. Vi följer aktivt med uppdateringar och kan svara på dina frågor.
