Upphandlingslagsändringar 2026 – de viktigaste förändringarna
Finlands upphandlingslag ändrades den 18 juni 2026 och förändringen påverkar både de upphandlande enheternas förberedelsearbete och anbudsgivarnas konkurrensläge märkbart. Syftet med reformen är att öka den öppna konkurrensen, förbättra marknadens funktion och stärka de små och medelstora företagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. En del av ändringarna tillämpas omedelbart, andra träder i kraft först efter övergångstider. De tre tyngsta ändringarna gäller marknadsundersökning vid stora upphandlingar, uppdelning av upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdena, och striktare regler för in-house-upphandlingar.
Marknadsundersökning vid upphandlingar över 10 miljoner euro
En av de mest betydande nyheterna gäller upphandlingar vars uppskattade värde (exklusive moms) överstiger 10 miljoner euro. Före upphandlingsförfarandet startar måste den upphandlande enheten genomföra antingen en marknadsundersökning eller en bedömning av upphandlingsmodellens lämplighet. Tidigare var marknadsundersökningar och bedömningar av upphandlingsmodell frivilliga och användes sporadiskt. Nu måste upphandlande enheter dokumentera att de har genomfört någon av dessa åtgärder innan upphandlingsförfarandet startar.
Marknadsundersökning eller marknadsdialog innebär att den upphandlande enheten systematiskt samlar in information om marknaden innan upphandlingen genomförs. Detta kan ske genom möten, enkäter, webbinarier eller skriftliga förfrågningar till potentiella leverantörer. Syftet är att upphandlaren ska förstå vad som finns tillgängligt på marknaden, vilka lösningar som existerar och hur kraven bör utformas för att få bästa möjliga konkurrens.
Uppdelning i delar – obligatorisk vid EU-upphandlingar med viktiga undantag
Utöver marknadsundersökningar ställer reformen även nya krav på hur upphandlingar struktureras. Regeringen föreslår att upphandlande enheter som huvudregel ska dela upp upphandlingar i lämpliga delar när värdet överstiger EU-tröskelvärdena. Om upphandlaren väljer att inte dela upp upphandlingen måste den aktivt motivera varför detta inte är lämpligt. Grundade anledningar, samt risker förknippade med uppdelning ger dock upphov för undantag, och skyldigheten gäller inte heller upphandlingar inom ramavtal.
Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2026, så det lönar sig för enheterna att redan nu bygga färdiga motiveringsmallar och bedömningsunderlag. Bakgrunden är en strävan att underlätta för små och medelstora företag att delta i stora upphandlingar. Det betyder samtidigt att företag som är specialiserade på smala områden får bättre möjligheter att vinna delar av stora kontrakt utan att behöva hantera hela projektet. Genom att möjliggöra ett bredare deltagande från SMF kan myndigheterna diversifiera sin leverantörsbas, minska beroendet av enskilda stora leverantörer och potentiellt uppnå bättre valuta för pengarna under avtalens livslängd.
Skyldighet att upphandla på nytt – nytt krav vid ett anbud
Om en upphandlande enhet endast mottar ett enda anbud i ett öppet upphandlingsförfarande som överstiger EU-tröskelvärdena, ska upphandlingen i princip avbrytas och genomföras på nytt. Skyldigheten träder i kraft den 1 oktober 2026. Skyldigheten att genomföra ett nytt anbudsförfarande gäller dock inte om den upphandlande enheten har genomfört en marknadsundersökning eller om enheten har delat upp upphandlingen i delar.
Avvikelse kan också göras av särskilt vägande skäl, till exempel om upphandlingsföremålet är ovanligt komplext eller om det endast finns ett begränsat utbud av lämpliga leverantörer. Den upphandlande enheten behöver ordna ett nytt anbudsförfarande endast en gång.
I ett europeiskt perspektiv är ett krav på ny upphandling förhållandevis ovanligt och härstammar från de risker som uppstår då endast en leverantör offererar i en upphandling. Kravet säkerställer att upphandlingen får en reell konkurrens. För upphandlare kan detta innebära längre tidsfrister och i viss mån mera arbete.
10-procentsregeln för in-house-upphandlingar
Den nya lagen skärper också villkoren för när ett bolag kan anses vara en s.k. anknuten enhet, det vill säga ett in-house-bolag. Framöver måste den upphandlande enheten äga minst 10 procent av en anknuten enhet i bolagsform för att kunna göra upphandlingar från den utan konkurrensutsättning. Enligt arbets- och näringsministeriet är syftet att öka den rättvisa konkurrensen och förhindra att ägandet splittras upp i mycket små andelar.
Ändringen träder i kraft den 1 juli 2027, och befintliga anknutna enheter kan utnyttjas under övergångstiden fram till den 30 juni 2027. Reformen öppnar betydande möjligheter för leverantörer, eftersom många upphandlingar som tidigare genomförts in-house kommer ut på marknaden för konkurrensutsättning. De största förändringarna syns bland annat inom kosthålls-, städ- och renhållningstjänster samt IT-tjänster. Samtidigt anser kommunerna att de förlorar volymfördelar och expertis, vilket skapar spänningar.
Så anpassar du dig till upphandlingsreformen 2026
Upphandlande enheter bör uppdatera sina upphandlingsanvisningar, se över sina processer och säkerställa att dokumentationen i förberedelseskedet håller även för en granskning i efterhand. Det är särskilt skäl att ta fram färdiga mallar för bedömningen av uppdelning, för genomförandet av marknadsundersökning och för hanteringen av situationen med endast ett anbud. Har organisationen in-house-arrangemang bör deras övergångstidtabell och ägarstruktur gås igenom utan dröjsmål.
Ändringarna understryker att förfarandet i upphandlingsrätten är lika viktigt som resultatet. I praktiken kan redan planeringen av anbudsförfarandet avgöra om konkurrens uppstår eller om upphandlingen måste göras om. Särskilt på små och specialiserade marknader, som i Österbotten och på Åland, kan reformen påverka konkurrensläget kraftigare än annars.
Uppdaterad 22.6.2026.
