7 december, 2018

Likställighetsprincipen vid riktad aktieemission

En central utgångspunkt i den finska bolagsrätten är aktieägarens företrädesrätt till nya aktier när aktiebolaget utför aktieemission (Aktiebolagslagen 624/2006, ABL, 9:3). Aktiebolaget har dock möjlighet att avvika från denna huvudregel om bolaget utför en riktad aktieemission, förutsatt att det i bolaget finns vägande ekonomiska skäl för detta, och att man tar hänsyn till teckningspriset per aktie samt det gängse priset (ABL 9:4 ). En nackdel med en riktad aktieemission är dock att minoritetsdelägarna därigenom kan försättas i en sämre ställning, i och med att de inte har möjlighet att påverka beslutet om eller utgången av riktad aktieemission. Minoritetsägarna skyddas genom likställighetsprincipen, som det stiftas om i ABL 1:7, enligt vilken alla aktier medför en lika rätt i bolaget.

I finsk rättspraxis har man inte behandlat frågor om likställighetsprincipen i samband med riktad aktieemission i någon större utsträckning. Avgörandet HD 2018:19 har blivit det avgörande, som ger vägledning i situationer där det uppstått en intressekonflikt mellan minoritetsdelägarnas rätt till likställighet och den riktade aktieemissionen.

I avgörande HD 2018:19 var det fråga om ett avfallshanteringsbolag B Ab, som till 99,62 % ägdes av kommuner och till 0,38 % av privata företag. Ett av dessa privata företag var Kb, som ägde 0,05 % av aktierna i B Ab. B Ab hade för avsikt att frigöra sig från det privata ägandet, för att sedan kunna ingå en fusion med D Ab. I detta syfte beslöt B Ab om att utföra en riktad aktieemission. Minoritetsdelägaren Kb väckte talan mot B Ab och krävde att B Ab:s styrelsebeslut om den riktade aktieemissionen skulle förklaras ogiltigt på grunderna att det inte hade funnits lagstadgad ekonomiskt vägande skäl till en riktad aktieemission och att man med beslutet dessutom hade gått emot Kb:s rätt till likställighet.

Högsta domstolens bedömning är att förutsättningarna för ekonomiskt vägande skäl var uppfyllda i fallet och att en riktad aktieemission hade varit motiverad.

Domstolen ansåg att situationer där ekonomiskt vägande skäl kan komma på fråga är exempelvis när bolaget inleder samarbete med ett annat bolag. Vidare ska bedömningen om ekonomiskt vägande skäl göras utgående från en helhetsbedömning. Om omständigheterna i dess helhet talar för ekonomiskt vägande skäl, kan man som utgångspunkt anse att den riktade aktieemissionen inte strider mot likställighetsprincipen eftersom att en åtgärd som gynnar bolagets intresse samtidigt också ska anses gynna alla aktieägare. I domstolens motiveringar klargörs att likställighetsprincipen inte ska anses som en tvingande princip som alltid ska väga mer än bolagets och alla aktieägarnas intresse. Istället kan likställighetsprincipen de facto stiga till sidan i sådana situationer när en åtgärd värnar om bolagets och alla aktieägarnas bästa. Utgående från detta ansåg domstolen att B Ab:s beslut om riktad aktieemission inte hade stridit mot Kb:s rätt till likställighet.
Högsta domstolen gjorde således en jämförelse mellan likställighetsprincipen och bolagets intresse, där slutsatsen är att bolagets intresse är viktigare än likställighetsprincipen. Rättsfallskommentarer till avgörandet bekräftar denna slutsats, att man kan anse att likställighetsprincipen är sekundär i förhållande till bolagets helhetsmässiga intresse¹.

Det finns även kritik mot avgörandet där det anförts att bolaget i fallet kunde ha haft en annan lösning på hur man befriade bolaget från det privata ägandet. Kommunaktieägarna som utgjorde över 99 % ägande i bolaget, kunde exempelvis tillfälligt ha flyttat alla aktier i en kommuns ägo i enlighet med vad som anges i ABL kapitel 18. Då det funnits alternativa lösningar kritiseras domstolens bedömning, att det ansågs vara acceptabelt att förbise bland annat likställighetsprincipen. Oavsett om man sympatiserar med domslutet eller kritiken delar jag domstolens bedömning om att syftet med likställighetsprincipen inte är att en enskild aktieägare endast baserat på eget intresse, och med stöd av likställighetsprincipen, skulle kunna hindra en åtgärd som nu var aktuell från att hända. Det skulle vara orimligt.


¹ Defensor Legis 2018/4: Villa, Seppo: Suunnattu osakeanti ja painava taloudellinen syy: KKO 2018:19, s. 728

Tillbaka