Aktieägaravtal och gemensamt företagande

Att starta ett nytt företag är en omfattande process där vägen från idé till förverkligande kan kännas invecklad. Ofta startas företag av flera personer som tillsammans har en affärsidé. Samtliga grundande medlemmar behöver vara införstådda i de centrala frågor som berör företaget. Redan när företaget grundas finns det skäl att noggrant tänka igenom hur aktieägandet i företaget ska ordnas, hur de olika aktieägarna ska bidra till företagets affärsverksamhet och vad som händer om någon av de grundande medlemmarna senare väljer att avyttra sig sin andel i bolaget. Genom väl genomtänkta lösningar kan de grundande medlemmarna gardera sig mot olika risker som kan realiseras längre fram. Därför är det även rekommendabelt att anlita juridisk expertis när man inleder sin företagarbana.

Aktiebolagslagen (624/2006) ger aktieägarna stor frihet att avtala sinsemellan om tillvägagångssätten i affärsverksamheten. Speciellt i små företag med en handfull grundande medlemmar är aktiebolagslagens tvingande bestämmelser otillräckliga för att skapa tillräcklig tydlighet och förutsägbarhet i företagets verksamhet. Samtidigt är det inte alltid ändamålsenligt att i företagets bolagsordning avtala om mera detaljerade spelregler för den gemensamma företagsverksamheten. Därför är det vanligt att aktieägarna i samband med att företaget grundas även ingår ett aktieägaravtal. Till skillnad från bolagsordningen som är tillgänglig för allmänheten via handelsregistret, kan aktieägarna avtala om att aktieägaravtalet är sekretessbelagt och bevaras som en intern företagshemlighet.

En stor fråga i början av företagets livscykel är finansieringen av verksamheten. Ofta måste ett nystartat företag lyfta lån för att komma igång med sin verksamhet. I aktieägaravtalet kan man t.ex. avtala om att varje delägare ställer ett visst belopp som borgen för företagets skulder.

I företagsverksamheten kan det uppstå situationer som var svåra att förutse när företaget grundades. Någon av aktieägarna kanske senare besluter sig för att sluta arbeta för företaget och i stället arbeta för en konkurrent. Detta kan innebära att en stor del av företagets know-how går förlorad. Även viktiga kontakter är ofta knutna till en viss persons professionella nätverk, och kan försvinna om ifrågavarande delägare lämnar bolaget. Genom att ta med ett villkor om konkurrensförbud i delägaravtalet, kan man hindra en aktieägare från att bedriva konkurrerande verksamhet så länge avtalet är i kraft. I delägaravtalet kan man också avtala om en sekretessförbindelse t.ex. i fråga om bolagets immaterialrättigheter, information som berör bolagets ekonomiska angelägenheter, affärshemligheter och kundförteckningar. Ett villkor om konfidentialitet kan avtalas vara i kraft så länge delägaravtalet är i kraft och under en bestämd tid (t.ex. fem år) efter att delägaravtalet upphört att gälla.

Ett framgångsrikt företag kan bli ett attraktivt köpeobjekt för en potentiell företagsköpare. Företagets grundande ägare kan förhålla sig olika inför ett lockande bud. Ofta vill en potentiell köpare förvärva hela aktiestocken på en gång, vilket kan bli problematiskt om någon av aktieägarna vill sälja sina aktier, medan andra inte vill det. Genom en s.k. drag along-klausul, kan en ovillig aktieägare tvingas sälja sina aktier i bolaget om majoriteten av aktieägarna vill överlåta sina aktier.

I vanliga fall utbetalas dividend till företagets aktieägare på basen av deras ägarandel, oavsett om de står i arbetsförhållande till företaget eller inte. Det här kan leda till en oskälig situation om någon av aktieägarna upphör att arbeta för företaget men ändå är berättigad till dividend. Genom en dividendutdelningsklausul kan aktieägare försäkra sig om att en illojal företagskumpan inte drar oskälig nytta av de andras arbetsinsats.

Eftersom varje företag är unikt kan ett aktieägaravtal inte göras utifrån en färdig schablon. Ett välskrivet aktieägaravtal är ett verktyg för att hantera risker och skapa förutsebarhet och stabilitet i det gemensamma företaget. Bästa resultat uppnås genom att göra upp delägaravtalet i samarbete med opartiska, juridiska experter, som beaktar alla delägares intressen på lika grunder.

Välkommen att ta kontakt!