Generationsskifte och gåvor till bolag
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett banbrytande avgörande ansett att en donation som skedde till ett aktiebolag i samband med ett generationsskifte skulle beskattas av bolaget och inte av aktieägaren som var närstående till gåvogivaren.
I tidigare praxis, skatteförvaltningens anvisningar samt i den juridiska litteraturen har utgångspunkten varit den omvända, det vill säga att gåvor som ges till ett aktiebolag som ägs av en närstående till gåvogivaren ska beskattas av den närstående. Detta eftersom egendomen i praktiken kommer den närstående till godo.
Ärendet uppstod när en person i samband med ett planerat generationsskifte ansökte om ett förhandsbesked angående skattelättnadsregeln i arvs- och gåvoskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det blivit klarlagt att gåvogivaren uttryckligen skulle ge gåvan till bolaget. Ett aktiebolag kan ta emot en gåva även om gåvan ur bokföringssynvinkel innebär att bolagets fria kapital ökar vilket medför en nytta för aktieägarna. Trots att det alltså i praktiken är aktieägarna som drar nytta av donationen till bolaget kunde överlåtelsen i det aktuella fallet inte, i strid med sin civilrättsliga form, betraktas som en gåva till aktieägaren. Domstolen konstaterade att slutsatsen inte heller påverkades av att ett bolag inte nödvändigtvis behöver erlägga gåvoskatt då utomstående gör kapitalplaceringar i bolaget.
Eftersom bolaget ansågs skatteskyldigt framom aktieägaren blev följden att gåvoskatt utgick i enlighet med skatteklass II istället för skatteklass I. Skattklass II har en skattprocent som är ungefär 2,5 gånger högre än skatteklass I, varför skatteeffekten blev kännbar.
Avgörandet kommer medföra förändringar i hur generationsskiften genomförs i framtiden. Dessutom väcker avgörandet även intressanta frågor om hur ovillkorade aktieägartillskott ska bedömas. För närvarande kan en aktieägare göra vederlagsfria investeringar i ett bolag. Dessa investeringar tas upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. En fråga som avgörandet ger upphov till är var gränsen mellan ett aktieägartillskott och en gåva till bolaget går. En annan fråga är om det är skäligt att kapitalplaceringar från utomstående ska ha en förmånligare beskattning än gåvor som görs av en närstående aktieägare.
