AKTUELLT

Affärshemligheter…

Det finns ingen formell möjlighet att registrera företagshemligheter för att säkerställa att hemligheterna förblir skyddade. Trots detta är de skyddade.Det är åtminstone avsikten med den finska lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet.

Vad händer när affärshemligheter stjäls eller missbrukas av obehöriga? Det finns ett antal sätt på vilka en affärshemlighet kan stjälas. Ibland talar jurister om att någon ”förvärvat informationen med otillbörliga medel”. Ett mindre artigt och mer rakt sätt att beskriva det som ligger bakom den juridiska omformuleringen kan vara att en anställd lurat till sig hemligheter för att i efterhand kunna skada arbetsgivaren eller för att själv kunna tjäna pengar på uppgifterna genom att utnyttja dem för egen del eller sälja informationen till arbetsgivarens konkurrent. Man kan jämföra förfarandet med informationsförskingring.

Det finns flera sätt att skaffa sig affärshemligheter på ett korrekt sätt. Man kan ofta få tillgång till affärshemligheter genom licensavtal med ägaren av informationen men man kan också komma åt informationen genom ”omvänd ingenjörskonst”, på engelska ”reverse engineering”. Förfarandet är intressant då det innebär att man tar isär det ursprungliga objektet eller produkten för att analysera hur den producerats eller sätts samman. Utgående från söndertagandet tar man sedan fram detaljerade ritningar och specifikationer på hur produkten fungerar.  I Wikipedia nämns under ”reverse engineering” till exempel datorföretaget Compaqs ”reverse engineering” av IBM:s ROM-BIOS, vilket möjliggjorde tillverkning av kompatibla PC-datorer från andra tillverkare. Den åtföljande konkurrensen pressade priserna och påskyndade förmodligen datoriseringen av företag och hem betydligt.

Alla gånger går det inte ens med omvänd ingenjörskonst att skaffa sig informationen som behövs. Receptet för t ex Kentucky Fried Chicken är säkerligen en väl bevarad affärshemlighet. Konkurrenter har utan tvivel sökt kopiera detsamma utan att ännu riktigt lyckas.
De flesta tvisterna kring affärshemligheter bottnar i en misslyckad relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om problematiken kan låta enkel så är det oftast precis tvärt om. Ibland beror oklarheterna på arbetstagarens roll och huvudsakliga uppgift i företaget. Oftast är det största problemet emellertid det faktum att avtalet som reglerar sekretessen är otydligt eller så finns inget avtal om saken överhuvudtaget.
Vill man som arbetsgivare skydda sina hemligheter i förhållande till konkurrenter och i förhållande till personal som kan tänkas bli konkurrenter i framtiden eller som kan tänkas gå över till ett konkurrerande företag, så bör man under alla omständigheter åtminstone göra följande:
  1. Avtala om vad som skall anses vara affärshemlighet och hur denna får nyttjas under och efter anställningsperioden. Notera att det lagbaserade skyddet inte gäller tiden efter anställningens upphörande.
  2. Identifiera och behandla informationen i det dagliga arbetet som skyddsvärd. Om inte arbetsgivaren själv behandlar informationen som skyddsvärd, kommer inget avtal i världen att skydda arbetsgivaren.
  3. Reglera följderna av brott mot den avtalade sekretessen. Ett brott är väldigt svårt att kvantifiera i penningbelopp. På det här sättet kan man se till att värdefull information förblir skyddad.

    2012-05-02, Två nya.

    2012-04-16, Övertid för advokater – existerar det?

    2012-03-23, Skatteundantag vid aktiebyte utvidgas

    2012-03-21, Slentrianmässigt nyttjande av konkurrensbegränsningar

    2012-03-13, En öppning för arbetsgivarna?

     
    Facebook Feed LinkedIN